Lasagne...

Lasagne...

Etiketter: Egentillverkning / Färs / Grönsaker / Nöt / Sås

Lasagne hör till en av de rätter jag varit rädd för genom livet eftersom att jag alltid har fått höra hur svårt det är att göra "ostssås" och allt vad det kan vara. En av sambons dagbarn hade föreslagit att de ville ha just lasagne till middag någon av dagarna och jag kände väl att det var dags att besegra min onda lasagnefiende och ta mig igenom helvetet av lasagne.
Efter att ha läst lite recept av blandad sort men med den gemensamma tråden att de handlade om lasagne så insåg jag ganska snabbt att denna rätt är hur enkelt som helst att svänga ihop, det handlar mest om lite känsla för att den inte blir för blöt.
För mig blev lasagne 4 beståndsdelar i form av köttfärs, pastaplattor, bechamelsås och ost.

Recept, mustig köttfärs som jag gjorde den. 6-8 pers.
1 kg nymald kravmärkt högrev
200 gram rökt sidfläsk skivad likt bacon
1 stor gul lök
200  gram champinjoner
1 burk ekologiska hela tomater
2 stora matskedar tomatpuré
3-4 klyftor vitlök
Torkad oregano
1 färsk chili
Salt
Färskmalen svartpeppar.

Gul och vit lök ingick pakt och hackades fint för att bygga grunden till goda smaker. Hettade upp en rejäl traktörpanna som skulle rymma alla ingredienser. I med en klick smör och sedan löken som fick ligga och fräsa på medeltemperatur utan att ta färg.

Sidfläsket skars ned i små bitar och lades åt sidan. Champinjonerna skivades och lades ihop med sidfläsket åt sidan i väntan på bättre tider.

Löken var glasig och hade börjat dofta likt himmelska tider så färsen tillsattes häften i taget och fick bryna till den fått färg. Tomatpurén som lätt kan ge en bitter smak om den inte får gå med i rätten tillräcklig länge tillsattes och det hela fick sjuda några minuter innan salt, oregano och peppar tillsattes till en bra grundsmak infann sig. Tomater, champinjoner och sidfläsk gjorde ett brutalt intåg till rätten och det hela fick nu stå och puttra på låg temperatur i ca 40 minuter för att reducera ned något så att alla smaker verkligen tog form.

Medan färsen stod och smakade till sig gjordes bechamelsåsen. Jag hade dubblat mängden köttfärs från andra recept så bechamelen dubblades också så klart. Jag är inte helt säker på om det var det bästa jag gjort eftersom att jag stod där med lika mycket sås kvar när jag hade satt samman lasagnen så detta recept är nu anpassat för att slippa så mycket spill.

Recept bechamel som jag gjorde den.
100 gram smör
7 dl mjölk
2 dl vispgrädde
1 dl vetemjöl
2dl riven prästost
Salt
Färskmalen svartpeppar
Muskotnöt

Med Seasick steve i högtalarna (started out with nothing) smältes smöret i en gryta som skulle rymma alla ingredienser. Mjölet tillsattes och vispades ihop till en liten smet innan mjölk och grädde tillsattes. Allt fick koka upp under konstant omrörning och när det kokat upp tillsattes osten och grytan togs av från plattan. Smakade av med salt, peppar och några drag med muskotnöten över rivjärnet. (var inte rädd för saltet)

Köttfärsen som hade stått och puttrat på sin egen kant hade reducerat ned något så smakerna hade satt sig likt gammal färg och smakade perfekt med kombinationen från oregano och rökt sidfläsk.

Det var dags att montera läckerheten genom att varva pastaplattor, bechamel och köttfärs till toppen på ugnsformen var nådd. Jag såg till att inte få med för mycket vätska från köttfärsen genom att använda en hålslev, detta för att inte lasagnen skulle bli för blöt.
Toppade det hela med mer ost och gratinerade på 200 grader i 20-30 minuter.

Det hela serverades med snabbt slungade sugarsnaps, rödlök och chili i lite smör och salt och lasagnen i en liten minigryta. Perfekt för ögat och smaken.

Den här rätten passade alla barnen med häpnad och jag själv avnjöt den med glädje. Det här en en perfekt rätt att göra massor av och sedan slänga i frysen och ta fram när man har tråkigt eller känner sig lite hungrig.
Jag ger denna lasagne med tillbehör 7 monstruösa gjutjärnsgrytor av 10 möjliga. Lasagne är inte svårt, synd att det tagit mig så många år att våga göra denna rätt, det visar att man skall bilda sig en egen uppfattning om saker och ting och inte lyssna så mycket på omgivningen. Lasagne är dessutom väldigt tacksam eftersom att man själv kan sätta vilka smaker man vill på och göra den unik och egen.