/*alt='' class='fade' */

Karréstek med konjakssås...

Som en kvarterskrog med sina trogna vardagsbesökare eller som en luffare med trasiga kläder är en söndag med sin söndagsstek lika förknippad. I går kom karrésteken fram ur sina djupa gömmor i kylskåpet och kokades i öl med lite smått och gott innan den kunde avnjutas i en kavalkad av orgiska läten från våra läppar.
Det är få saker jag är så såld på som en långkokt saftig stek med en kraftig gräddsås och lite goda tillbehör. Det måste grunda sig långt tillbaka i min barndom där jag satt på golvet hos farmor och lekte med något på hennes vävda bruna plastmatta i köket medan de vuxna satt kring bordet och skrattade. Dofterna som spred sig och fångades upp av mitt då lilla tryne måste lagrats någonstans kring pannloben då det är som färska minnen som kommer fram när jag känner denna doft.

Recept, karréstek som jag gör den
1 kg närproducerad karré (gärna med ben)
1 flaska Carnegie porteröl, 50 cl
2-3 morötter
1 stor gul lök
2-3 dl vispgrädde
En höft konjak
Svartvinbärsgelé
5-10 kryddpepparkorn
2 lagerblad
Salt
Färskmalen svartpeppar

Köttet som legat i kylen och gottat sig över natten togs fram  ett par timmar innan tillredning så att det inte skulle vara kallt när det ingick samboskap med ugnen.
Kniven slipades lite så att den höll måttet och köttet putsades fritt från hinnor och ben. Benet som satt i sparades så att det kunde kokas med då det ger extra smak till skyn.
Då man benar ur en karréstek blir steken ofta ganska oformlig så ett steksnöre knöts om några varv så att den kom i form. Salt och peppar betäckte den nakna steken och den var klar för att brynas. Gjutjärnsgrytan hettades upp så att det började ryka om den och smör tillsattes. Fräsandet slutade och de var dags att inviga köttet i grytans värld. Steken och benet bryntes runt om på hög värme till de hade gyllenbrun och vacker färg.
Ölen korkades upp med ett fagert helgläte och hälldes över steken. Morötterna skalades och hackades grovt precis som löken och tillsattes sedan till köttet och ölen. I med kryddpeppar och lagerblad och på med lock för att sedan inta ugnen i 150 grader till innertemperaturen var 75 grader.

Potatis kokades under tiden som köttet blev klart. King Edvard tycker jag är en sort som går väldigt bra ihop med en söndagsstek.
Sugarsnaps och rödlök skars i serveringsstorlek och lades i en bunke tillsammans med körsbärstomater så de var förberedda på att slungas i smör precis innan servering.

Klockan spelade sin melankoliska melodi och steken var klar. Lyfte ur den ur skyn och lade den i lite aluminiumfolie så att den fick vila någon kvart eller så.
Skyn silades och fick koka upp ordentligt innan grädden och konjaken tillsattes. Det som är lyx med en stek är att såsen är så gott som klar när steken kommer ur ugnen, allt som behövs är lite grädde och salt oftast.
Den här såsen behövde dock lite sötma så min svartvinbärsgelé fick utgöra den delen. Det hela smakades av med  salt och lite mer konjak. Kombinationen med sky, grädde och konjak är lite som en livsnjutning i sig.

Grönsakerna var slungade, potatisen kokt, såsen avsmakad och köttet skivat. Det var dags att äta. Serverade denna fantastiska gamla rätt med inlagd pumpa, svartvinbärsgelé och en ljus öl med markant friskhet och beska.
Om jag får välja hamnar den här anrättningen på 9 monstruösa gjutjärnsgrytor av 10 möjliga.


Lämna gärna en kommentar nedan.