West Coast, den nya restaurangen i Göteborg med fokus på Svenskt kött...

West Coast, den nya restaurangen i Göteborg med fokus på Svenskt kött...

Det är en lugn och stabil Fredrik som tar emot på presslunchen denna gråmulna onsdag i slutet av November. Platsen är den omskrivna restaurangen West Coast som klamrat sig fast i stommen av Gothia Towers bottenplan som numer snart består av tre torn istället för två.
Dagen till ära är jag med flera inbjudna till denna kanske inte helt tidlösa men ändå genomtänkta restaurang för att ta del av en lunch som skall symbolisera West Coasts koncept.
Fredrik Andersson, kökschef berättar i inledningen tillsammans med Maria Från Svenskt Kött att West Coast är en pilotrestaurang i samarbete med Svenskt Kött och är där med den första restaurangen som får använda ursprungsmärkningen Svenskt kött i menyn. Det svenska och närproducerade verkar även genomsyras i råvarorna som ej går under kategorin kött och enligt en skrivelse så skall det också byggas ett växthus där West Coast själva skall odla sina grönsaker.

Att man valt att plocka in naturliga material så som ekskärbrädor som maten serveras på (alla plockar från samma bräda för att ge en "hemma-hos-känsla") och att man till exempel valt att använda de gamla besticken från bankett-tiden gör att den något hårda ytan mjuknar lite. För att mjuka upp ytterligare så framstår Fredrik och övrig personal som en otroligt prestigelösa och lugna människor som verkligen har koll på tillvaron och alla detaljer i restaurangen.

Maten som serveras under blixtrande fotoblixtar är helt magnifik enligt mig. Förrätten, en "Deli" som West Coast kallar det även om jag själv skulle vilja kalla det för en charktallrik är helt fenomenal i form av de närproducerade produkterna som verkligen sticker fram i mängden. Här är det råvarorna själva som talar för smakerna även om restaurangen gjort en klassikt god pepparrotscreme samt griskindspatén som satt lite som den omtalade smäcken.
Delikatesserna som bjuds på förrätten är: Kallrökt skinka från charkmästare Erikson i Nossebro, lufttorkad skinka anno 2010 från Hygn, korv från Tomasz på Hökensås charkuteri samt den redan nämnda patén på griskind från Stommen Long.
Till detta bjuds en ale från Grebbestads bryggeri som jag faktiskt får säga tilltalar mer än andra sorter jag provat från Grebbestad, kanske är det också därför West Coast valt just ale?

Det småpratas om ditten och datten precis som det skall göras på en sådan här tillställning och snart dukas förrätten bort och vinet som skall till vara till varmrätten placeras omvårdnadsfullt i våra glas. Det är ett vitt vin från Bourgogne, 2008 där 20% av batchen legat och mognat på ekfat. Färgen är åt bärnstenshållet tack vare ekfatslagringen och smaken tilltalar mig väldigt.

Varmrätten börjar bäras in och den tallrik som möter mina blå ser klassiskt modern ut och innehåller allt från korv till sylta vilket kan låta underligt i detta läge men...
"Äppelkokt fläsksida med korv på lättrökt revben samt sylta på läggen. Serveras med inkokt majrova, potatisrulle fylld med smörkokt lök samt sellerikräm med West Coast senap"  lyder menyn.
På något finurligt och helt perfekt sätt funkar alla dessa smaker tillsammans och rätten utstrålar tankeverksamhet.
Fredrik sitter ned med oss då varmrätten intas. Han berättar om ekskärbrädorna som används vid serveringen och hur en hobbysnickare kommit förbi och undrat vad de skall ha för träslag i restaurangen och det är på den vägen som de kommit till. Jag hör även Fredrik nämna att han köpt utrustningen för att röka revbenen lokalt i en liten butik i Göteborg och det gläds mig att man tar tillvara på det närliggande och även här utstrålas det prestigelöshet.
Jag tar en tugga på den lilla korvbiten med det egenrökta köttet och dör en liten smula av glädje, "-fan va gott det är" vill jag helst utstöta högt och ljudligt men på grund av tillfälle och publik avstår jag från denna framfusighet och återgår snabbt till min mer städade och tysta personlighet.

Efterrätten är kanske mer som en lite chokladbit till kaffet men enligt mig så räcker det mer än väl så, kanske mest för att jag personligen inte tilltalas så mycket av desserter. Här har man återigen använt skärbrädorna och alla får plocka själva ifrån dem. Det är tre sorters små delikata bitar som består av en chokladtryffel med "lingonströssel", en hallonmarmelad samt en egenförfattad "dammsugare" som inte innehåller arrak utan något mer åt kardemummahållet. Helt perfekt avslut till kaffet om du frågar mig.

Jag är nöjd, lagom mätt och sjukt inspirerad precis som det skall vara.
Nu har jag höjt denna restaurang till skyarna men det var faktiskt så att jag hade en väldigt bra upplevelse då det kommer till smaker och tekniker och jag kan tänka mig att denna restaurang blir helt klockren då man är här för att verkligen njuta och umgås. Passa på att avnjut en bit mat och det lokala tänket på denna restaurang då du har vägarna förbi Göteborg, det är det värt!