Stekt fläsk och löksås...

Stekt fläsk och löksås...

Etiketter: Fläsk / Potatis / Sås

Hade det inte varit för lilltjejen i familjen så hade vi inte fått fläsk och löksås på ett bra tag tror jag. Av någon besynnerlig anledning glömmer jag ofta av de bästa klassikerna och man harvar antingen på det gamla vanliga sättet eller så söker man nya saker hela tiden..Det är skam!

Med en drastisk utstyrsel och vagt leende inhandlade jag det jag behövde. Rimmat fläsk som så klart hade varit det absolut mest optimala fick jag inte tag på. En riktigt fin bit sidfläsk från Frölunda lilla saluhall hamnade dock i väskan på vägen hem och denna lades mot alla regler så fort jag kom hem i en ganska rejäl saltning. Inget rimmande eller så utan bara salt. Alla som är intresserade av mat vet med all säkerhet att man inte lägger kött i salt då det riskerar att bli torrt. Hur som helst gjorde jag ändå detta eftersom att jag ville ha en ordentlig saltsmak på fläsket och hör och häpna när jag inser att detta fungerade riktigt bra. Sidfläsk har ju en ansenlig mängd fett så något torrt kött var det inte tal om samt att det smakade riktigt bra. en nödlösning som fungerade bättre än väntat.

Förutom att koka potatis iförd en obskyr dräkt från de mörka delarna av Göteborg och stekte fläsk på en högre modell av medeltemperatur så skulle ju så klart en hejdundrandes löksås göras.

Recept, löksås som jag gjorde den. 4 pers +
4 st gula lökar
2 dl standardmjölk
5 dl vispgrädde
Salt
Färskmalen vitpeppar
3 msk vetemjöl

Att slänga ihop en löksås hör till det enklare slaget och i kombination med enkelheten så smakar det ju som en dröm. Alltså måste detta höra till en av de bästa såserna, eller?

Löken lades i hett vatten någon minut innan de skalades då detta göra att skalen släpper sjukt mycket enklare än om de är torra och kalla.

Hackade upp dessa godingar med en precision som skulle få vilken tysk som helst att bli förbannad eftersom att jag verkade vara i dålig dagsform. Det var lök högt och låg i köket, det satt under fötterna, låg i slasken, satt på väggen bakom bänken och som tur var en stor jäkla hög på skärbrädan.
Smöret fräste de sista sekunderna i kastrullen (Kastrull måste höra till av de fulaste orden som finns) innan det tystnade och indikerade om att det var tillräckligt varmt. Löken tillsattes och fick fräsa på en skön nedvarvad medeltemperatur utan att den tog färg.
Några minuter senare så tog jag insikt och insåg att löken var mjuk och fin och tillsatte då mjölet. Rörde ihop detta till vad man nästan skulle kunna kalla en "smidig smet". Stoppade fingret i mjölken bara för att uppleva hur just det momentet kändes innan jag tillsatte den till löken. Lät mjölet lösa upp sig ordentligt i mjölken och tillsatte sedan grädden och lät detta sjuda ihop en stund under omrörning. Som alla vet så finns det inget som bränner fast och kokar över så som mjölkprodukter då man tittar bort en sekund eller tre så en enskild bevakning på denna var på sin plats.
Salt och vitpeppar tillsattes efter smak och även lite stekflott från fläsksteket.

Potatisen som hade fått stormkoka i ca 5 minuter hade tagits från plattan och fått stå för sig själv i vattnet medan fläsket stekte och såsen rördes. Potatisen blir helt perfekt på detta sätt och eftersom att värmen hela tiden avtar blir den inte överkokt, snarare perfekt fast.

Alla detaljer började så sakteligen att bli klara och familjen blev underrättad om att så var fallet. Duken togs fram, ljusen i kandelabern tändes, stämningsfull musik slogs på och alla klädde om till sina finaste munderingar. Matklassikern stekt, saltat sidfläsk, kokt potatis och löksås serverades under en tystnad som få skulle kunna stå ut med.
Den här rätten lägger jag på 9 starka och monstruösa gjutjärnsgrytor av 10 möjliga pga enkelheten i kombination med smaken. Att man får sitta ned med familjen och njuta, prata om ditten och datten, allt och inget drar inte direkt ned betyget. Mat är så mycket mer än smak.!