/*alt='' class='fade' */

Oxrulader med doft av fänkål...

Hösten är faktiskt här på allvar och ingen är så glad som jag över det. Regnvåta trottoarer, vattenpölar med avspegling av stadens gamla hus som förstörs bryskt av en förbipasserande pageklippt dam i en rostig Opel. Jag inhalerar den något fuktiga, friska och fantastiska luften så fort jag kommer utanför dörren, det finns inget slår en frisk luft från en färgsprudlande höst!
Innanför fönstret hos folk är levande ljus tända, det samtalas, det bråkas, det diskas eller dammsugs men hur man än vänder på det så ser det mysigt ut, höstmysigt.
Det är inspirerande att promenera i timmar längs de hala gatorna och visst är det ett och annat guldkorn som växer fram, oxsvansragu, köttsoppa, fisksoppa, oxrulader...Oxrulader

Idag tänkte jag till mångas förtret "förstöra" den klassiska oxruladen med fantastiska smaker från fänkål och soltorkad tomat. Fänkålssmaken kommer från den himmelska "Coppa" vilket är ett italienskt pålägg av torkad fläskkarré med inslag av fänkål som jag med enkelhet kan rekommendera att använda till lite vad som helst. Ta den på mackan, ät den som den är eller använd den i maten, vad du än gör med den så är den fantastisk!
Enligt mig så måste man få tänja även på de klassiska gränserna vilket också blir så i det här fallet. Säkert ligger de gamla storkockarna och vrider sig långsamt i sina gravar just nu då de inser att jag stoppat fänkål i deras klassiska rulader.
-Kom ut ur lådan kockfan så att vi kan komma vidare i vårt något fyrkantiga tänk gällande klassiker.

Det var som vanligt fantastisk kvalitet på köttet jag kom hem med från min köttlangare. Framför mig på bänken i köket låg det ett gäng skivor lövbiff som skulle förvandlas rulader vilket min köra familj skulle få ta del av.

Recept, oxrulader som jag gjorde dem. (4 pers)

12 skivor lövbiff/person. (Köp köttet hos slaktaren om möjlig, då slipper du tumma på kvaliten)
12 skivor Coppa (om skivorna är väldigt tunna, ta 2)
12 soltorkade tomater i olja
12 cornichons (picklad minigurka)
1 liten bit rödlök/rulad
Salt
Färskmalen vitpeppar

1-2 dl kalv eller oxfond (Recept här)
Vatten
1 äpple (Aroma)
3 dl Vispgrädde
Vinbärsgelé (Recept här)

Köttet med sin vackra blodröda färg lades ut på den gigantiska skärbrädan för att ta emot dess smakrika innehåll. Salt och peppar ströddes lite lätt förstrött över köttet. En skiva Coppa lades över köttet som efterföljdes av tomaten, löken och cornichons. Med tysk precision veks sidorna på köttet in lite innan allt rullades ihop ganska tight. Ett grillspett spetsade ruladerna fyra och fyra. Alternativt kan man använda en tandpetare/rulad.
En av de ständigt omtalade gjutjärnspannorna hettades upp och smör klickades i.Smörets fräsande hade tystnat vilket signalerade att det var hett nog att lägga i köttet som nu fick bryna på lite färg.

Ruladerna lyftes ur och en skvätt vatten tillsattes till pannan och vispades upp för att få med alla smaker.
Ruladerna lades tillbaka i pannan med vattnet och fond samt det skalade och numer i bitar skurna äpplet tillsattes. Det hela sattes för att sjuda under lock i 1-2 timmar eller till spetten lossnade från köttet på ett enkelt sätt.






Ruladerna sjöng på sista versen och det var dags att ta upp dem från sitt spa. Skyn som var kvar skulle så klart få utgöra såsen och här har man allt gratis i form av smak.
Grädden tillsattes till skyn och fick koka upp. En redning på smör och vetemjöl (1 msk smör, 1 msk mjöl, blanda till deg (Buerre Manié)) gjordes och tillsattes för att få lite tjocklek och avsmakning med salt, vitpeppar samt gelé gjordes. Då jag var nöjd fick såsen sjuda vidare runt 20 minuter så att smakerna rundades av. Ruladerna låg på låg temperatur under folie i ugnen under tiden.

Att göra en sås på sådant här sätt kan vara något av det bästa som finns och hör du till dem som gör såsen från pulver i en påse och provar detta kommer du aldrig äta pulversås igen, det lovar jag!

Familjen var samlad, sorlet från diskussionerna kring de politiska utfallen överröstade fläkten i köket men innerst där inne visste jag att när maten når munnarna kommer det vara en öronbedövande tystnad som når mina öron. Det kan vara det optimala beviset på att maten smakar som den skulle.

Smakkombinationen med fänkål, soltorkad tomat, cornichon och lök blev helt underbart bra. Nästa gång kommer jag dock att ta en lite mindre bit av tomaten då denna hade en ball förmåga att ta över lite.

Till denna nyskapande klassiker serverade jag pressad potatis och pressgurka och visst blev det frivolter bland smaklökarna.

Sökord:
oxrullader, oxroulader

3 Kommentar(er)

Lotta 2 oktober 2012 kl. 08:47

Bland det bästa jag vet! Fyllda lövbiffar, börsar, rullader eller vad man nu vill kalla det. Går ju att fylla med nästan vad som helst men principen är den samma. Jag tror att klassikern varierar lite grand. För mig är det mammas som är klassiska med bacon, senap och cornichongurka som fyllning. Säkert finns det andra uppfattningar om vad som är den klassiska rulladen. Såsen brukar i alla varianter bli det bästa. Gillar din fyllning och förstår att det blev en salig tystnad runt bordet.

Tina 3 oktober 2012 kl. 00:19

Vad är egentligen den klassiska rulladen fylld med? Mamma fyllde med ansjovis, sagolikt gott, men på Hemköp på Frölunda torg såg jag rullader fyllda med gorgonzola igår...

Bladh 3 oktober 2012 kl. 00:27

@Tina;
Jag tror den klassiska ruladen är fylld med fransk senap, picklad gurka, rökt sidfläsk och lök. Klart det finns variationer. Fänkål kommer dock användas fler gånger av mig, det var verkligen bra :-)