/*alt='' class='fade' */

Plommonchutney...

De celler som frukterna och de andra ingredienserna bestod av hade för länge sedan kollapsat då de utsattes för den värme som alstrades av spisen. Dofterna gjorde omvärlden påmind om att det var söndag och tv-tablån lös med ett hej-dundrandes skitprogram precis som vilken söndag som helst i Sverige. Fukten i köket låg tät efter att den aromatiska chutneyn hade småkokat utan lock i närmare 1 timme nu och mer skulle det bli innan dess tortyrmästare var nöjd med resultatet.

Till saken hör att brevbärarens pöjk hade varit på äventyr utsockens och kommit över en rejäl påse med fina plommon som han så frikostigt delade med sig av. Chutneynerven började direkt spela sina monotona sånger då dessa kom innanför dörren, dock behövde de mogna ett tag så de lades luftigt en vecka i ett durkslag. Ivrigt gick jag och pillade lite på dem varje dag i hopp om att jag skulle få koka till den där efterlängtade chutneyn och idag var det alltså dags. Plommonen hade intagit en vackert djup lila färg och doftade så där som jag kom ihåg när jag satt uppe i något plommonträd då jag var yngre med en arg gubbe skrikandes från sin altandörr att ge faan i hans plommon. Då var det minsann lite extra gott.

Recept plommonchutney som jag gjorde den.
1,5 kg hela plommon
700  gram strösocker
1 dl vatten
1 äpple av sorten Granny Smith
1 "tumme" ingefära
2 röda chilifrukter
1 vitlök
2-3 röda lökar
2 pressade citroner
1/2 dl senapsfrön
2 dl vitvinsvinäger
1,5 tsk torkad Anchochili
2 tsk chilipulver
2 msk salt

Plommonen sköljdes noga och räknades medan de lades i en stor gryta. Vattnet tillsattes och det hela fick koka upp och sedan småkoka någon halvtimme eller så till plommonen hade kokat sönder. Med en stektång plockade jag sedan kärnorna ur den blivande chutneyn och räknade även dessa så att de stämde överens med antal plommon jag hade lagt i.
Lök och vitlök skalades och hackades grovt innan de lades åt sidan. Äpplet och ingefäran genomgick samma mönster som löken och lades även de åt sidan. Chilifrukterna kärnades ur och hackades ned till mindre beståndsdelar.

Sveriges mest trasiga låt spelades på radion och lika faan gick det inte låta bli att nynna med medan samtliga ingredienser tillsattes till de sönderkokta plommonen och fick koka upp något innan värmen sänktes och den härliga doftbomben sattes för att sjuda.
Disken klarades av och en "shake" på vaniljglass, mjölk och pulverkaffe sattes samman och svalkade strupen medan koket pågick.

Burkar och flaskor hade diskats och låg i ugnen på strax över 100 grader för att steriliseras. Att ha riktigt rena burkar vid ett sådant här tillfälle är av stor vikt, ty annars blir chutneyn dålig väldigt fort.

1,5 timme passerade revy och chutneyn kunde egentligen anses klar. Jag smakade av med lite mer chilipulver och citronsaft för att balansera smakerna något. Den var något lös så jag mixade den lite så de bitar som inte kokat sönder helt föll under rubriken puré och jag kunde sedan hälla en del av chutneyn på en flaska. Resten fick koka ned ytterligare så den fick en tjockare konsistens och hälldes sedan på burkar.

Den här bör stå någon vecka i kylen innan man börjar använda den så den får mogna ordentligt. En chutney har så många användningsområden, jag brukar ha dem till såser, i grytor, till marinader eller bara som tillbehör direkt på tallriken.
För ett tag sedan gjorde jag en chutneyglaserad fisk i ugnen som blev helt kanon men nu efter att ha sett en dokumentär om hur vårt industrifiske i världen fungerar är jag inte ett skit intresserad av att äta fisk jag inte själv har fiskat. Se gärna www.fishfight.se för mer info om vad EU-lagar tvingar våra fiskare till, det är rent ut sagt för jävligt!

Senare ikväll får det bli en varm macka med något köttigt, lite chutney och mängder med ost, det kan bara inte misslyckas.
På chutneyskalan tilldelar jag denna chutney 9 monstruösa gjutjärnsgrytor av 10 möjliga. Jag har gjort många olika chutneys och denna var nog den bästa hittills. Dock har jag smakat chutneys jag inte gjort själv som smakat ytterligare lite bättre så än är man inte fullgod chutneytillverkare...

Lämna gärna en kommentar nedan.